Betraktelse: Kristi återkomst

Det kommer en dag då Jesus kommer ställa allt tillrätta. Paulus är öppen med sin kamp i Filipperbrevet. Han längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore det allra bästa för honom, men för församlingens skull var det viktigare att han var kvar (Fil 1:23-24).

I en av söndagens texter skriver Paulus till Korint, som var en koloni som ursprungligen var bebodd av pensionerade romerska soldater. Paulus använder sig av den militära termen för rang när han skriver ”i tur och ordning” att Kristus var den förste att uppstå och fick en ny kropp, sedan när han kommer de som tillhör honom och därefter kommer slutet (1 Kor 15:23-24). Det kan vara värt att notera att Paulus också skriver att ”alla dör genom Adam”, tvärt emot den vedertagna judiska traditionen att skylla syndafallet på Eva. Några av de utombibliska skrifter som påverkade judendomen på Paulus tid var Ben Syraks skrifter från 190-talet f.Kr. där det står "Från en kvinna leder synden sitt ursprung, och för hennes skull måste vi alla dö", se Syr 25:24.

Söndagens text kommer från Matteus 13, som är ett kapitel fyllt av liknelser där man kan följa himmelrikets utveckling. De två första liknelserna handlar om hur Guds ord sås. Här får vi förklaringen varför en god och allsmäktig Gud kan tillåta att det finns ondska på vår jord. Skulle han rycka upp det onda så förstörs även de goda plantorna. Sedan följer några liknelser om hur himmelriket växer, för att avslutas med några liknelser om en skörd och en fiskfångst.

Vi kommer in i den sjunde liknelsen denna söndag. Talet sju står för fullbordan och förstärker att det är en liknelse i slutskedet av vår tidsålder.

Himmelriket liknas vid ett stort dragnät. Det var en välkänd bild för lärjungarna som lyssnade på Jesus inne i Petrus hus i Kapernaum intill Genesarets sjö (Matt 13:36). Nätet är en bild på evangeliet och Guds rike som sveper över jorden och samlar in alla människor. På samma sätt som nätet samlar in alla sorters fiskar, når evangeliet alla folk och nationer. När Jesus talade detta hade bara Israel berörts av evangeliet, men Jesus indikerar att innan han kommer tillbaka ska hela världen ha hört evangeliet.

När nätet var fullt, drog de upp det på stranden och lade den goda fisken i korgar och den dåliga kastades bort.

I Uppenbarelsebokens slut får Johannes blicka framåt i tiden. Han får se Herrens dag då alla ska dömas. Han ser de döda, både stora och små, stå inför en stor vit tron (Upp 20:11-12). Böcker öppnas och alla döms efter vad som stod skrivet i dem. Äntligen blir det rättvisa, äntligen ställs allt till rätta i hela skapelsen!

Bibeln är tydlig med att alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud (Rom 3:23). Att denna dag höra Jesu ord ”gå bort ifrån mig, jag känner dig inte” måste vara outhärdligt. Det är som Joel uttrycker det en fruktansvärd dag, vem kan uthärda den? (Joel 2:11).

Utan Jesus och hans verk på korset är det en fruktansvärd dag. Men det finns hopp. Johannes ser hur ännu en bok öppnas – livets bok! Fanns namnet uppskrivet i den boken gällde Jesu ställföreträdande död.

När Johannes Döparen såg Jesus vid Jordanfloden utbrast han ”Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!” (Joh 1:29) Detta var Jesu uppdrag här på jorden. Tänk att redan nu få stämma in i orden som allt skapat i himlen och på jorden en dag kommer säga: ”Den som sitter på tronen, honom och Lammet tillhör lovsången och äran och härligheten och väldet i evigheters evighet.” (Upp 5:13)

Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter