Söndagens text från Johannes handlar om en av de kvinnor som kommer till graven. Vi får följa Maria från Magdala på hennes väg mot graven och hur detta blir ett känslomässigt besök. I vers 2 säger hon ”vi” vilket stämmer överens med de övriga evangelierna som namnger fler kvinnor (se Mark 16:1, Matt 28:1, Luk 24:10).
De hade förberett välluktande kryddor på lördagskvällen när sabbaten var över. Den här tiden på året i Jerusalem sker det runt sjutiden på kvällen.
Tidigt på söndagsmorgonen beger de sig nu till graven. I texten från Markus förstår vi av verbformen i grekiskan att deras huvudsakliga samtalsämne under den ca tre kilometer långa vandringen från Betania genom Jerusalem till gravplatsen var: "Vem ska rulla undan stenen från ingången till graven åt oss?" (Mark 16:3). Men när de väl kommer fram visar det sig att stenen redan är borta.
Hur ofta är det inte vi oroar oss över saker som vi ändå inte kan göra något åt? Jesu undervisar om detta i Matt 6:34 där han säger att inte göra oss bekymmer för morgondagen.
Vid graven möter de en ängel och dessa kvinnor får vara de första som tar del av det största miraklet som skett i världshistorien - att Jesus har uppstått.
De får gå med himmelskt budskap till lärjungarna, vilket gör dessa kvinnor till de första som någonsin predikar uppståndelsen!
Jonas Bergsten för kyrkoåretstexter
Välj ett datum
idag måndag 17 februari, 2025
Sidan använder cookies för att spara den valda översättningen för länkar.